Resan hit
Vi hade blivit förvarnade av många om den långa transfern från flygplatsen i Heraklion till Makrigialos. Det var verkligen en utmaning med två småttingar. Sixten hade inte ätit eller druckit på hela dagen och blev typ åksjuk. Han visade alla symtom på det i alla fall Baxter däremot var som en hoppjerka i mitt knä. Bussen var sprojlans med värsta superAC:n så den underlättade.
Vi stannade efter en timme ungefär och köpte glass och sånt men Sixten sov då så han missade det. Hela bussresan tog ca 2,5 timme på små slingriga vägar längs havet och mellan bergen.
Flygresan var typ den enklaste hittills. Båda gräbsen har ju flugit många gånger. Jag tror att det är Sixtens 19:e flight. Båda somnade vid lyftet och sov sedan några timmar. Det fanns ett ledigt säte på hela planet och det hade vi fått bredvid oss. Superlyxigt! Vi hade vår lilla hörna, utan folk bakom oss, att vara ostörda i.
Gissa vem som är vem!
Förutom ett litet missöde där en barnvagn (som inte åkte i väska, stackars den familjen) fastnade i väskhålet ut på bagagebandet som gjorde att hela bagagetjofräset blev en timme försenat gick hela flygresan som en dans. Lite nya leksaker att presentera med lagom avstånd köper en timme eller två. En iPad med massa roliga appar ytterligare en. Plötsligt landar man på Kreta!
Hur gick det med Orbiten på flyget då? Han åkte kungligt i sin resväska och kom fram hel och ren.