400.000
Idag fick min blogg sin 400.000:e besökare, härligt! Vad passar väl bättre då än en miniintervju om mina tankar kring bloggeri?
* Hur länge har du bloggat?
Jag började blogga i maj 2009. Jag var gravid med Sixten, sjukskriven och trött och orkade knappt träffa släkt och vänner. Bloggen blev ett sätt att fördriva tid, dokumentera graviditeten och samtidigt uppdatera vänner om mitt liv. Jag minns när jag efter någon vecka en dag hade haft 70 besökare och var jättestolt. Nu för tiden är det flera tusen som läser bloggen.
* Hur många bloggar återvänder du till regelbundet?
Jag har cirka 25 bloggar, bokmärkta i min iPhone, som jag brukar besöka 2-3 gånger om dagen. Dessutom läser jag de vanliga stora bloggarna någon gång per vecka.
* Av de bloggar du läser, hur många är dagboksbloggar och hur många är ämnesbloggar?
De flesta är träningsbloggar och eller mammabloggar. Bäst är kombinationen av de två. De bloggar som bara handlar om ett ämne och inte så mycket om personen bakom kan jag tycka lätt blir lite långtråkiga och tjatiga. Variation är bäst tycker jag.
* Tycker folk som känner dig att du är dig själv i din blogg?
Ja, det tror jag i alla fall. Jag är en väldigt glad och positiv person och det tycker jag framkommer tydligt i bloggen. Har jag en dålig dag någon gång behöver jag inte blogga om det. Jag är en ärlig människa och absolut inte rädd för att säga vad jag tycker men jag har inget behov av att skriva tankar och åsikter om allt och alla i bloggen. Jag är mig själv på så sätt att jag kan stå för det jag skriver men jag skulle aldrig skriva något negativt riktat mot en person bara för att jag i verkligheten vågar konfrontera denne. Balans mellan personlig och privat!
* Har du hittat en gräns för hur privat du vill vara i din blogg, eller tänjs den gränsen hela tiden?
Jag var mer privat i början innan bloggen fick så många “okända” läsare. Nu är bloggen mer inriktad på vardagsdokumentation och inte så utlämnande känslomässigt. Jag utelämnar mycket i bloggen; sjukhusbesök, många vänner jag umgås med, träningspass, saker jag köper och så vidare. Ibland tror jag att ni läsare tror att jag skriver om ALLT som hänt under en dag men i själva verket har jag kanske bara skrivit om något som utspelar sig under två timmar. Jag skriver bara sådant som jag väljer och vill att andra ska få veta om oss.
Jag undviker att skriva om saker vi bokat eller planerat i förväg eftersom jag kan tycka att det är lite obehagligt om alla vet var jag/gräbsen befinner oss exakt vid vilken tidpunkt.
Jag stöter ibland på mammor på Sats och stan som läser min blogg, det är roligt. Hans blir alltid lika paff när en mamma på minisats vet vad Sixten heter.
* I vilken utsträckning bloggar du för att få bekräftelse?
I stor utsträckning. Jag tycker att det är jätteroligt när det trillar in kommentarer till inlägg vare sig de handlar om barnkläder, träning eller resor.
Jag har väldigt bra självförtroende och behöver inte få bekräftelse från läsare för att känna mig bra men jag blir inspirerad till att blogga mer ju fler kommentarer inläggen får. Den vanligaste, och mest uppskattade, feedbacken jag läser är läsaren tycker att jag är inspirerande. Jag får mail nästan varje dag från tjejer som läser min blogg och till och med har mig som förebild (!), vill ha träningstips, shoppingtips eller bara berätta att de tycker om min blogg. Det värmer oerhört mycket och jag blir lika glad varje gång jag får höra att läsare har nytta av vad jag skriver.
Jag är dålig på att kommentera i andras bloggar, men jag försöker bättra mig. Jag skyller på att jag alltid surfar med iPhone och då är det inte helt lätt att fylla i allt i alla små rutor. Jag har bestämt mig för att ALLA kommentarer som skrivs i min blogg ska få ett svar eller kommentar så har du skrivit till mig kan du alltid klicka dig in i inlägget efter någon timme så ska det stå något från mig där.
* Har du träffat människor IRL, efter att ha träffat dem via bloggen?
Jepp! De tjejer som stått mig riktigt nära under Sixtens första år och har barn i samma ålder har jag mött genom bloggen. Alex, Ida och Alfvan har jag alla lärt känna genom deras bloggar och vi har tillbringat många timmar tillsammans under vår föräldraledighet. Sara och jag sprang på varandra på Sats i Helsingborg i somras. Henne skulle jag vilja umgås med mer för hon verkar vara lika knasig som jag. Jag gillar annorlunda människor. Annorlunda är spännande.
* Tror du att det är skadligt för vissa personer att blogga?
Absolut! Det finns en stor blogg som skrivs av en 15-årig nybliven mamma och hon får stå ut med mycket skit som hon skulle behöva slippa. Överhuvudtaget är det många som lämnar ut sig alldeles för mycket och skriver om ekonomiska problem och konflikter, det tror jag är direkt skadligt i långa loppet. Människor med integritetsproblem bör inte blogga tycker jag. Behåll saker för er själva!
* Hur ser bloggandets nackdelar ut för dig?
Jag kan få lite dåligt samvete, som en ögonfrans i ögat, om jag inte hinner blogga varje dag. Jag brukar försöka blogga i kapp efterhand. En annan nackdel är att många av mina vänner inte ringer så ofta eftersom de läser bloggen istället. Då missar jag ju mycket i deras liv och de får bara veta det jag skriver i bloggen. Annars tycker jag att bloggen och de människor den sammanför mig med är fantastisk/a.
* Tror du att du fortfarande bloggar om 2 år?
Jag tror att jag kommer att ha det svårt att hinna med bloggen i den omfattning som jag vill om jag jobbar heltid och har två barn samtidigt. Den som fortsätter läsa får se. Just nu tycker jag att det är jätteroligt att blogga och är tacksam över att jag skrivit så mycket och noggrant som jag har gjort det senaste året.