1 dag kvar
I morgon är det BF men en förlossning känns extremt avlägsen. Fortfarande helt opåverkad fysiskt även om det psykiskt känns sjukt jobbigt just nu.
Jag har längtat efter dagens besök hos barnmorskan i tre veckor, sedan senaste besöket men igår ringde hon och bokade av mötet. Antingen kunde jag få komma till hennes kollega idag eller komma till henne på torsdag istället. Jag är väldigt kräsen så jag valde såklart att vänta till torsdag och träffa min vanliga, grymma barnmorska. Detta öppnade för en dag utan planer, det går inte för sig när varje timme känns som en evighet och bara ett litet fladder i magen väcker hoppet om att värkarna startar så Hans föreslog en utflykt för att få tankar och känslor på annat håll.
Sixten sover någon timme nu och jag vilar bredvid. Sedan ska vi hämta upp Hans och åka ut på Värmdö. Trevligt trevligt!
Sa jag att jag både har träningsvärk från gymmet OCH är mörbultad från massagen? Jag gillar smärta. 🙂