Om långpass på Manhattan
Nu är vårt uppdrag som Röhnisch löpcoacher slut och Ida och jag är supernöjda med upplägget. Jag ska berätta mer senare om allt vi fokuserat på denna vecka och hur ni anmäler er om ni vill följa med oss hit nästa vår.
I morse, när vi bara hade oss själva att hålla ordning på, sprang Ida och jag ett lite längre pass här på Manhattan. Ida håller på och återhämtar sig från sin Afrikaresa och jag har inte haft några förhoppningar på hennes löparform, därför blev jag så glad när hon föreslog ett långpass i rullatortempo som avslutning på veckan.
Vi sprang 11 kilometer norrut på Manhattan, längs Hudson River. När man tror att Harlem är slut så finns det faktiskt några kilometer till läns vattnet. Vi sprang söderut på Broadway från norra spetsen av Manhattan, Ida kände sig nöjd med 20 kilometer (superkvinna) och jag fortsatte 6 kilometer till. Totalt var vi ute och rullade i 2 timmar och 40 minuter och jag lyckades hålla 5:20-fart sista 6 kilometerna. Så skönt och bra för mitt självförtroende!

Jag gillar att springa i korta byxor och kompressionsstrumpor. Jag känner mig snabb i det. En del får skavsår av korta byxor men det har aldrig hänt mig. Jag tror att mina lår inte nuddar varandra när jag springer.

Ida är en av få personer som imponerar på mig. För 7 år sedan sprang hon Tjejmilen på 59.53. Sedan dess har det hänt mycket med denna kvinna.

Huset i bakgrunden är norr om Manhattan.

Man kan cykla vår trip också men löparsightseeing är den bästa sightseeing tycker jag.