Soffläge
Sixten och jag trotsade snöovädret och slet i motvinden bort till Odenplan för förmiddagens träningspass. Tanken var att jag skulle springa milen, på snabbare tid denna gång så klart. Jag hann 7 km innan “Sixtens mamma till minisats” hördes i högtalarna. Nackdelen med att Sixten äter massa mat är att bajsfrekvensen har ökat från en gång per dag till typ fem gånger! Så det var bara att byta blöja och sedan gå tillbaka till gymmet. Glädjande nog skulle min sluttid vara 47 min om jag hade fortsatt i samma tempo, och min plan var dessutom att höja hastigheten lite extra sista 2,5 km så jag är jättenöjd även om jag inte hann klart.
Jag passade på att köra lite stabilitetsträning för höfterna efter blöjbytet (mina höfter alltså) och blev då sugen på att gå på SatsBabypasset som precis skulle börja. Men jag körde bara konditionsdelen innan Sixten och jag slet oss genom snöstormen via konsum hem.
Resten av dagen spenderar vi här i soffan under Sixtens täcke. Trots att Hans alltid tar Sixten på nätterna är jag såå trött och sliten på dagarna, kanske är det amningshormonerna som påverkar kroppen nu när jag har slutat amma?