Spelar instruktörens kropp roll
Jag läste en så intressant tråd som handlade om huruvida det spelar roll för personens motivation att instruktören på ett gruppträningspass är smal/vältränad/stark. Vi pratade väldigt mycket om detta när jag gick min PT-utbildning för massa år sedan. Jag själv tycker att det är kul att träna med instruktörer som är riktigt vältränade men jag har inte som krav att de måste vara det. Som löptränare måste du vara tillräckligt uthållig för att kunna hänga på din grupps fart men å andra sidan kan du ju lika gärna cykla bredvid om det krävs.
Jag tycker att det viktigaste är att instruktören har rätt teknik och kan på ett pedagogiskt sätt förmedla den på passet. Kroppskontroll går före kroppsstorlek för mig. Men jag vet att det finns kvinnliga PTs som inte vill komma tillbaka till jobbet efter sin föräldraledighet för att de känner att de inte är i tillräckligt “säljande” form. Det är lite sorgligt.
Jag tror att det är tuffare för kvinnliga instruktörer än män i branschen. Kanske är det bara mina fördomar och förutfattade meningar men min bild är att kvinnor har högre krav på sig att vara vältränade och smala än de män som jobbar som instruktörer.
Att jobba som PT eller gruppträningsinstruktör är ett oerhört fysiskt tufft jobb och du måste vara stark för att orka leverera kvalitet till 100%. Uthållighet, träningsglädje och kompetens är viktigare än kroppsformen.
Vad tycker du? Spelar det någon roll vilken typ av kropp din PT eller instruktör har? Blir du mer motiverad av en smal/muskulös tränare?
Allt är relativt. Jämfört med Emelie Öhrstig ligger jag i lä. Tänk att få bli coachad av henne till Vasaloppet. För visst är man en bra tränare om man själv är duktig på nåt?! 🙂