Täcket
Nu är vi inne på andra dagen under täcket i soffan. Sixten är helt oberäknelig, frisk, sjuk, frisk, sjuk. Idag är humöret på topp men han är fortfarande kass på ett annat sätt. Jag passar på att träna Sixten i att somna på egen hand när vi ändå är hemma hela dagen. Flera dagar på raken somnar han i sin säng på dagen, jag sitter bredvid med en hand på magen. Vi har faktiskt lyckats att söva honom i sin säng på kvällen också även om det tar lite längre tid då. Igår kväll lämnade jag honom till slut när han fortfarande var vaken. Efter några minuter började han gråta och jag bestämde mig för att vänta tre minuter innan jag gick in igen. Efter en stund tystnade han, sedan hördes klafs klafs från hallen, det var Sixten som kom gående. Han har med andra ord lärt sig klättra ur spjälsängen själv. 🙂
Min träning flyter på bra även om det är mycket pusslande när Sixten inte kan vara på MiniSats. Jag har en bra runda på strax över 8 km som jag traskar med vagnen, igår i mörker, kanske hinner jag ut innan idag? Senare i dag ska jag till gymmet och cykla ett pass. Det ser jag framemot!
Nu hoppas jag att Sixten blir bättre så att vi kan träffa Alex och Malte imorgon, det längtar jag efter!