Vapiano & Hurtigs
Vilken långlunch Alex och jag tog. Fast i och för sig kändes det som evigheter sen vi sågs så agendan var fulltecknad. Baxter var så där härligt social så jag fick ha honom i knäet hela tiden. Fast än så länge är det inte något besvär, kom tillbaka om några månader liksom. 🙂
Min salami och ricottapasta var lika god som vanligt men vi hoppade efterrätten. Eller glömde du bort, Alex?
Den förlusten tog Sixten och jag dock igen sen. När vi gick från förskolan sov Baxter så jag gav Sixten lite kvalletid på Hurtigs. Mysigt att bara vara han och jag. Mitt hjärta.