Barnmorskan

Dagens besök hos barnmorskan gick finemang! Hon var väldigt gullig och verkade kunnig, dock lite för mycket “lägga huvudet på sné” för min smak.
Jag är rhnegativ, så idag var det dags att ta ett litet mer omfattande blodprov från armvecket istället för fingret. Det provet visar om jag börjat bilda antikroppar mot bebisens blod.
Järnnivån har sjunkit lite så jag får börja med Niferex igen nu. En om dagen. Med tanke på att man blöder ca 1 liter efter förlossningen så är det viktigt att kroppen har fyllda depåer.
Sockernivån i urinet var 0 men proteinet 1. Det är tydligen vanligt och inget farligt nu på slutet.
Blodsockret var lågt. Skönt! Vill inte få graviditetsdiabetes!
Blodtrycket är fortfarande lågt och bra. Jag har inte haft några besvär av det på 2 veckor nu.
Bebisens puls är 146. Han ligger med huvudet nedåt som vanligt men har inte börjat fixera sig än.
Magens mått går inte att jämföra med tidigare mätningar eftersom det är en annan BM som gjort dem. Hon mätte 34 idag medan min vanliga BM mätte 31 för tio dagar sedan. Om två veckor ska jag träffa min vanliga BM och hennes mätning känns mer tillförlitlig.
På söndag ska jag åka upp till Värmland med mamma och mina systrar. Sjukhusen i andra landsting kan inte läsa Stockholms journaler som finns i datorn så jag fick min journal utskriven idag så jag kan ta med den om jag skulle behöva åka till Örebro lasarett tex.
Nästa vecka är det ett tillväxtultraljud inbokat som ska kolla att han växer ordentligt eftersom han var lite liten förra veckan. Men en liten bebis med starka och effektiva värkar låter bra i mina öron. Jag ser förlossningen som en riktigt j*vla jobbig tävling. Typ som Åre Extreme. Skillnaden är bara att denna tävling vinner jag utan konkurrens!