Kroppshets
Jag får väldigt mycket respons från er läsare, det är det allra bästa med att blogga tycker jag! Jag hinner inte svara er alla personligen men ni ska veta att jag läser alla mail och bloggkommentarer jag får och hämtar blogginspiration hos er. Häromdagen fick jag ett mail från en tjej som läser min blogg. Jag blev extra berörd eftersom hon lyfter exakt det som jag vill fokusera på. Nämligen att träning ska vara roligt och att det är viktigare att vi rör på oss än exakt vad vi gör. Tack för att du satte ord på dina tankar!
Hej Lofsan!
Jag kände bara att jag ville höra av mig och ge lite ros till din blogg. Jag tycker att din blogg verkligen är helt fantastisk!
Den är verkligen one of a kind och jag tycker att den definitivt uppfyller sitt syfte som en av de bästa tränings- och mammabloggarna som finns.
Men det jag främst vill lyfta som jag känner är enormt viktigt för mig är att den ger inte kroppsångest. Jag kan ju bara tala för mig själv. Jag led av ätstörningar i tonåren och har hela mitt liv legat i krig med min kropp och det har alltid gett mycket ångest (som jag visserligen letat upp själv då) att läsa om träning osv. Jag vill göra det men har varit rädd eftersom det ofta har triggat mig till bantning osv. Men din blogg gör VERKLIGEN INTE det.
Jag har aldrig läst ett inlägg i din blogg och känt att du förespråkar någon form av kroppshets överhuvudtaget. Du skriver om träning som vetenskap och om träning för välmående och trots att du själv är väldigt vältränad är du aldrig fördömande och du är alltid tydlig med att man är på den nivå man är och att den träning som blir av är den som är bra.
Jag har lite svårt att sätta ord på exakt vad det är men jag har i alla fall aldrig någonsin läst om träning på det här sättet utan att uppleva det minsta prestationsångest eller kroppsångest.
Du är helt fantastisk och jag är så glad att din blogg finns. Efter att jag började läsa din blogg har jag kunnat komma igång med träning och för första gången upplevt det som något roligt och inte något enbart prestationskrävande.
Tack för att du finns!
Jag startade min vecka med 4*400 meter på Zinkensdamm. Ett sätt för mig att credda kroppen på allt den klarar av att göra i livet.