Some drama

Det blev en dramatisk eftermiddag idag. Barnvakten ringde mig på jobbet och berättade att Sixten ramlat och slagit hål i bakhuvudet. Det blödde ganska kraftigt och Sixten var rätt skärrad. Jag är jätteglad att hon ringde mig direkt, innan hon började undersöka Sixten närmare, om han skulle behöva sy. Jag kastade mig på cykeln och var så glad över att ha relativt nära från jobbet och att jag har ett jobb där jag lätt kan bli nådd. Det var en av anledningarna till att jag inte vill jobba nere på Sats Odenplan, utan mobiltäckning. Eftersom Hans sällan är nåbar på dagarna så är det extra viktigt att förskola och barnvakt kan få tag på mig i första hand och mormor/morfar i andra hand om det händer en olycka.
När jag 20 minuter senare var hemma satt Sixten med en isglass, nyduschad i soffan. Den värsta blödningen har lagt sig, en lite rännil längs med bakhuvudet bara men Sixten berättar själv:
-Gjorde illa, ajaj, Sixten ledsen.
Det mest viktiga liksom.
Jag ringde vårdguiden och vårdcentralen och fick lite hjälp, skönt att slippa sy och ingen hjärnskakning som tur är. Men både Sixten, barnvakten och jag blev lite skärrade.
Baxter missade sin eftermiddagssovning i tumultet och blev så ledsen sen. Jag hade fortfarande jordens huvudvärk (trots en colazero på eftermiddagen, kanske stress?) och Baxter skrek till han somnade. Tyvärr vaknade han av misstag och var otröstlig men min mamma kom förbi efter jobbet och hjälpte till att söva om Baxter medan Sixten och jag satte oss för att vila lite.
2,5 timme senare vaknade Baxter och ganska snart därpå kom Hans hem, vilken lättnad. Lite för mycket drama idag för att det ska vara nyttigt men det är säkert inte sista gången det sker en olycka. Mina barn är relativt vilda och leker mycket med löpning och brottning så det är klart att det då och då kommer gå överstyr. Måste bara hinna lappa ihop ett brustet mammahjärta först för mest orolig jämt är ju jag.

Tokiga Sixten som älskar att träna just nu.