Varför göra det lätt när man kan göra det svårt?!
Åh herregud vilken urladdning det var att se Gladiatorerna ikväll! Jag är helt slut!
Jag har varit så galet nervös under dagen och precis innan programmet började kunde jag knappt lyfta armarna. Nu känns hela kroppen så tung och det är tusen tankar som snurrar i skallen.
Vi var ett stort gäng som först tränade tillsammans på Rosa Skrot och sedan var vi nästan 40 personer som sågs på en restaurang på Söder och tittade tillsammans. Det är så häftigt att jag hade 50 personer i hejaklacken på arenan, så många ute i landet som hejar, alla kompisar som tittar och hejar och sen ett så stort gäng som kom och ville se programmet tillsammans med mig. Ni alla grymma, världens bästa fanclub!
Jag vann ju lite otippat Hinderbanan och nu får vi vänta in de andra tjejernas tider för det är bara 6 av 8 vinnare som går vidare till semifinal. Det kommer vara galet spännande!
Mina reflektioner så här långt kring min insats i programmet är dessa:
– Att vara en liten tjej är ingen bra i sak i Gladiatorerna.
– Jag var castad till programmet för att prestera i hinderbanan, det är därför jag är med.
– Det är galet svårt när man väl står där öga mot öga med Gladiatorerna. Jag har ju alltid suttit hemma i TV-soffan och varit kaxig.
– Att vara med i Gladiatorerna är en dröm som blir sann. Helt overkligt att jag får vara med på den här resan.
– Ge aldrig upp, fortsätt kämpa no matter what!
– Jag är en glad tjej som alltid vill ha roligt. För mig var i princip hela inspelningen en enda lång njutning och jag hoppas det märks och syns. Den glada positiva tjej ni ser är den jag är i verkligheten.
Än en gång, stort tack för alla hejarop, pepp och stöd ni ger. Ni är världens bästa fanclub!
Jag mötte Ice i Ringarna, den roligaste grenen i tävlingen utöver Hinderbanan.
Nu ska jag sova ett par timmar och imorgon bitti kommer en taxi och hämtar mig. Jag är med i Nyhetsmorgon på TV4 och pratar om hur man kan gå från Soffpotatis till att springa milen. Hoppas ni tittar!