Dåvaresagtdårå

Hans har sedan Sixten föddes kört hårt med att inpränta vad han hoppas ska bli Sixtens första ord.
-Pappa.
Och i torsdags klockan 18.21 var det dags. Hans sitter som vanligt och upprepar sig -Pappa! Pappa!
Sixten smackar med läpparna och börjar viska lågt papapapapapa. Volymen höjs och för första gången säger Sixten till slut, rakt upp och ner:
-Pappa.
Vi jublar, Sixten fattar att han har gjort något populärt och garvar. Sedan knäcker han koden. Det är pappa hit och pappa dit. Flera timmar senare säger han fortfarande pappa om och om igen och Hans jublar varje gång.
Men serni, vid 22-tiden samma kväll var det dags för något nytt:
-Mamma.
Jag jublar och hade i den sekunden gjort allt för Sixten!
Sedan i torsdags har alltså Sixten förstått att både Pappa och Mamma är populära ord att säga och vill gärna att vi ska jubla varje gång. Han kan sitta långa stunder och upprepa sig. Han fattar nog inte betydelsen av orden men det spelar ju verkligen ingen roll. Det coola är att han faktiskt kan prata och forma ord.