London Calling

Gräbsen sover nu på vårt hotellrum efter en lång dag. Flygresan gick helt smärtfritt och smidigt. Baxter sov hela flighten medan Sixten lekte med flygplan och spelade på iPad. För oss känns knappa tre timmar på ett plan som ingenting när vi är vana vid atlantflygningar, gräbsen känner nog likadant. Sixten var helt hög inne på flygplatsen av alla flygplan han såg och Baxter upptäckte för första gången flygplan stående på marken, han pekade och tjoade flyyyblaaan. Sixten somnade först när vi landat och han fick sitta på min rygg, sedan sov han sig igenom tullen, tågresan på Heathrow Express till Paddington Station och hela promenaden upp till Marble Arch där vårt hotell ligger. Det är tredje året vi bor på samma hotell samma vecka, världens största utbildningsmässa går av stapeln här i London då. Hans anordnar ett stort arrangemang för många gäster här på hotellet och på andra ställen runt London så det är ingen familjesemester vi har framför oss. Tvärtom kommer jag att vara ensam mycket med gräbsen men hellre ensam på hotell i London än hemma i en lägenhet. Min kompis Alex är också här i London hela veckan så förhoppningsvis hinner vi hänga en del.
Sedan vi checkade in på hotellet på eftermiddagen har vi hunnit äta middag på Pizza Hut intill och jag besökte Mother Care och köpte en toasits till Sixten med Musse Pigg på att använda istället för potta. Lika bra istället för att släpa med sig pottan i bagaget. Inget resultat än så länge att rapportera.
Imorgon har Hans några lediga timmar på förmiddagen så då ska vi först äta hotellfrukost tillsammans och sedan ta en powerwalk runt Hyde Park. Jag tycker väldigt bra om London, tillsammans med New York (fast under i ranking) så är det en stad jag absolut kan tänka mig att bo i i framtiden.

Små gräbs syskonklädda i marinblå pikéer från Ralph Lauren, mörkblå jeans från Gap och Levi´s samt rutiga vansliknande skor med kardborre från Ralph Lauren. Våra medpassagerare tyckte att Baxter borde ha en tvåa på ryggen.